När gratis är besvärligt

När jag och Ärken skulle ta oss till Ekholmen, funderade vi först på att åka kommunalt. Vilket jävla skämt. Vi tog självfallet taxi, och då det är en bit att åka så ringde jag min privatchaffis. Ja, han som bjöd mig ut mig när han droppade av mig fem på morgonen hos I'aren. Hrm...

Hur som. Han körde oss dit för 100kr, så jävla billigt. Passade även på att bjuda ut oss till honom i Tallboda...TALLBODA...på grillfester i sommar. Jahapp. Sedan kommer det bästa (?);

I söndags kväll messar han och informerar om att han har två gratisbiljetter (det säger man väl inte? Alltså att de är free. Classy? Mja) till Fast and furious, och vill att jag ska följa med. Alltså, filmen innehåller två av mina topp 10-favoritsaker; Snygga killar, och dyra, snabba, bilar. Men ändå...Nej tack.

I måndags hade den skickat friendrequest på Stalkerbook (fan, inte tänkt på att folk kan jaga mig där med, och inte bara tvärsom). Tackade ja, för att upprätthålla billighetskörningarna. Två sekunder senare kom det ett mail där den ville bjuda på Bosses. Alltså, glass finns ju oxå med på den där listan, men nej tack. Igen.

Fan att det ska vara så besvärligt att få utnyttja sådana dära trevligheter som billig/gratis taxi, utan att de förväntar sig ngn tillbaka. Vad är det för FEL på världen?!

Måste man ge, bara för att man tar?!